Annons

Annons

Annons

Annons

Återträffar i NA

50 år efter realexamen: "Jag tror det finns en särskild personkemi i den här klassen”

I bakre raden från vänster; Ewa Kjellberg-Isomäki (Kjellberg som ogift), Carl-Henrik Ahlén, Britt-Marie Baker-Herou (Herou), Ulf Resare, Roy Berg, Per-Owe Johansson (lärare), Leif Näfver, Peter Söreskog, Hans Näfver, Thomas Fridh och Lena Fitzinger(Strömgren). I främre raden; Kjell Ljungkvist, Sigrid Holfelt (Andersson), Rauni Lindell (Korhonen), Ann-Christin Eriksson, Lilian Nordahl (Dubois), Ulla-Britt Bark och Ann-Britt Nordkvist. Ej närvarande på bild; Marianne Andersson (Ohlsson), Håkan Buhre, Carina Henriksson (Gustavsson), Gunnevi Johannesson (Andersson) Britt-Marie Johansson (Lindén), Peter Klindt, Seija Konradsson (Stålberg), Barbro Lundberg (Aldenström) Lennart Länk, Kjell Nilsson, Karl-Åke Orrebo, Barbro Pettersson, Peter Rydstrand, Marita Samuelsson (Gustavsson), Britt-Marie Segerbrant (Karlsson) och Titti Steen (Kristina Karlsson). Marianne Andersson (Olsson) hade fått ett hastigt förhinder att närvara under kvällen, men gjorde en snabbvisit för att hälsa på alla.

Bild: Privat

Annons

Det här med återträffar är ett omtyckt inslag i NA. Har du nån på gång, så ta gärna en bild och mejla in till familj@na.se. Precis som Sigrid Holfelt i Hällefors gjort här, i samband med en klassfest helt nyligen. Hon berättar så här:

"Lördagen den 9 september 2017 samlades 18 personer för att fira att det var 50 år sedan vi tog realexamen i Hällefors i juni 1967.

1974 ordnades en klassfest på Sikfors herrgård. Undertecknad var av någon anledning inte med där, jag vet inte varför. Det är heller ingen som kommer ihåg varför det blev ett så udda antal år första gången.

1987, 20 år efter examen, började jag samla ihop folk till klassträffar. Vi var 32 kamrater som gick ut och vi har varit 16–22 personer på våra träffar. Två har dessvärre gått bort.

Annons

1997 träffades vi igen, och då tyckte alla att det var alldeles för långt med tio år emellan träffarna – så sedan dess har vi träffats vart femte år.

Annons

Det är roligt att på nästan alla träffar vi haft så har Per Owe Johansson varit med – en lärare vi hade i tyska och engelska de två sista åren i realskolan. Han gick under namnet "Poj" eftersom han alltid skrev under alla prov med den signaturen. Vi kallar honom fortfarande så. Förra gången, 2012, kunde han inte delta, men han mejlade mig efter några dagar med orden ”Snälla Sigrid, kan du skriva några rader och berätta hur ni hade det på klassträffen?”.

Jag svarade då: ”När jag kom hem på natten så satt jag vid köksbordet och tänkte så här: Hur kan man ha sååå roligt med personer som man bara träffar vart femte?"

Svaret från Poj var: ”Jag tror det finns en särskild personkemi i den här klassen”.

Och det tror jag också.

Det var också Poj som tidigt i våras mejlade och undrade om det var något jubileum på gång – så att han kunde planera in det.

Vi kom 2002 underfund med att det var flera i klassen som hanterade instrument, så dessa har sedan dess haft med sig sina instrument – och vi sjunger allsång under en stor del av de timmar vi träffas. Så också denna gång förstås. Vi sjöng många allsånger liksom vi gjort på tidigare träffar.

Denna gång var också en klasskamrat som inte varit med tidigare år med, vilket vi alla tyckte var jätteroligt. Det var alltså över 50 år sedan hon träffade någon av oss, men det märktes inte. Vi var som vanligt ett stort glatt gäng som trivs ihop.

Annons

Annons

Det blev en mycket vacker och känslofylld stund när Thomas Fridh på trumpet, Carl-Henrik Ahlén på gitarr samt Leif Näfver på dragspel hedrade vår bortgångne klasskamrat Örjan Ivansson, som hastigt gick bort i april 2015. De spelade psalmen ”Blott en dag ett ögonblick i sänder”.

Det var enda stunden den kvällen som det var helt tyst i lokalen. Festen fortsatte med prat och skratt till fram emot ett-tiden på natten."

Sigrid Holfelt, Hällefors


www.na.se

019-15 50 55
redaktion@na.se

Annons

Annons

Till toppen av sidan